Skolterminen är i full gång, men vad bör man göra om ens barn vantrivs i skolan?

Vi har träffat Beatrice Nellbrandt, barn- och ungdomspsykoterapeut vid Nina Samtalsgruppen, för att ta del av de bästa tipsen för att uppmuntra skolgången.

Att barn och ungdomar någon gång ibland, eller i perioder, säger att de inte vill gå till skolan betyder i de allra flesta fall inte att något behöver vara fel eller oroande.

– Vuxna bör vara lyhörda för att barn kan vara trötta, ha det kämpigt under utvecklingen och reagera på förändringar inom familjen eller i skolan, till exempel genom att uttrycka skoltrötthet. Det är bra att visa förståelse och samtidigt berätta att skolgången är viktig. När ett barn upprepat oroar sig inför skoldagen, vägrar att lämna hemmet på morgonen, verkar nedstämd eller uppvisar rädsla eller undvikande beteende när du försöker samtala om skolsituationen kan det vara något i barnets situation eller utveckling som inte stämmer, säger Beatrice.

– Var öppen för att det kan röra sig om vitt skilda saker, visa att du är beredd att prata om situationen med barnet. Barnet kanske inte själv är medveten om vad felet är alla gånger.

Många tycker att det är svårt att tala med barnet

Enligt Beatrice är det en god idé att ställa frågor för att ta reda på hur barnet upplever skolgången. Hon tipsar även om att en annan vuxen som barnet känner tillit till kan ställa frågor.

– Det är bra att som förälder vända sig till någon annan vuxen för att sortera tankar och jobbiga känslor som kan väckas då ditt barn mår dåligt.

När bör man prata med barnet?

– Tänk ut hur det blir bekvämast och mest konstruktivt för er båda. På promenaden hem från skolan, när ni är på väg i bilen eller under helgen när ni gjort något trevligt. Samtal börjar bäst vid gemensam aktivitet. Ställ inte för många frågor innan barnet ska somna eller när oron är som starkast.

Som förälder är det viktigt att ha en pågående dialog med skolan och andra föräldrar

– Är du orolig så kan ett besök i skolan eller på fritids vara den bästa ingången för ökad förståelse och vidare samtal med barnet och andra som kan vara till hjälp.

Ställ frågor om vad som händer i klassen och om det är någon annan förälder som upplever liknande tendenser. Det är viktigt att som vuxen komma ihåg att barn och ungdomar som upplever utsatthet, mobbning eller psykisk ohälsa kan känna skam och normalisera sin situation och känslor. Barn som under en längre tid visar att de vantrivs i skolan kan uppvisa en rad olika varningstecken beroende på ålder och vad problemet i skolan verkligen handlar om.

– Ta dessa på allvar. Vid mobbning kan det första man märker vara att barnet inte har någon att vara med på rasterna. Barn som utsätts för mobbning vill ofta stanna hemma från skolan utan att vara sjuk, får separationsångest eller utbrott på morgonen. Sover och äter dåligt i samband med skolstart och kan verka nedstämd eller orolig utan att berätta varför.

Om ett barn inte trivs i skolan eller har hög frånvaro på grund av att hemsituationen är fylld av stress, eller barnet har egna svårigheter som behöver utredas vidare, kan de första varningstecknen se liknande ut som vid mobbning. Andra symtom som också kan vara vanliga vid andra orsaker än mobbning är svårigheter att hänga med i skolarbetet, återkommande psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk, prestationsångest samt beskrivningar om att det är tråkigt på rasterna.

– Kraftfulla tecken på skolvägran, sammanbrott och utbrott kan också förekomma. Barn med funktionsnedsättningar eller ungdomar med ångestproblematik löper större risk att möta felanpassade krav och bli utsatta eller uppleva ensamhet i den sociala skolmiljön, vilket kan leda till att de vantrivs i skolan.

En vanlig diskussion både i och utanför skolan är mobilanvändning

– Barn som mår dåligt eller har upplevt mobbning kan ofta känna sig tryggare om en särskild överenskommelse finns mellan föräldrar och skolpersonal om hur och när barnet ska få tillgång till sin mobil, så att barnet kan kontakta sina föräldrar under dagen om något blir svårt och om det inte räcker till med andra strategier som man planerat tillsammans.

Vardagsrutiner är viktiga för alla barn och de kan även underlätta skolgången. Genom att se till att barnet kommer iväg till skolan i tid och hjälp med läxläsningen hjälper man dem långt.

– Ställ krav efter förmåga och hitta lösningar som passar er familj.

Barns skolvägran eller signaler om att inte må bra kan handla om något mer än själva skolsituationen. Barnet kan ha behov av anpassningar, specialpedagogiska insatser eller andra lösningar.

 * * * * * *

Är du orolig för ditt barn? Ta kontakt med elevhälsan vid barnets skola.

Foto: Daniela Dimitrova
Publicerad av Kids&Family