Varför vaccination?

Ordet vaccination kommer från det latinska ordet vacca som betyder ko. Bakgrunden är den engelske läkaren Edward Jenner, som på slutet av 1700-talet noterade att mjölkerskor som haft den lindriga sjukdomen kokoppor inte smittades av smittkoppor. De hade fått en immunitet mot smittkoppor genom att tidigare ha smittats av kokoppsvirus, vars latinska namn är vaccinia.

Det var sedan tidigare känt att man genom att ta lite sekret från en koppa på en smittkoppssjuk och inympa sekretet på en frisk person, kunde framkalla smittkoppor varvid den smittade antingen avled i sjukdomen eller överlevde och blev immun mot smittkoppor. Metoden kallas variolisation och var en mycket riskfylld föregångare till vaccination.

Vaccination nuförtiden bygger på att man framkallar en immunreaktion genom att exponera immunförsvaret för en levande men försvagad sjukdomsframkallande patogen(bakterie eller virus) eller med en helt inaktiverad eller död bakterie eller virus.

Det levande försvagade vaccinet framställs i laboratorium, där bakteriens eller virusets förmåga att framkalla antikroppssvar och förökningsförmåga bevaras, men inte längre orsakar sjukdom hos människor. Exempel på levande försvagat vaccin är det mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin). Levande försvagade vacciner kan dock orsaka sjukdom hos patienter vars immunförsvar är nedsatt, exempelvis cancerpatienter som behandlas med cellgifter eller på grund av immunbristsjukdom.

Inaktiverat (avdödat) vaccin består av döda bakterier eller virus eller av deras beståndsdelar som immunförsvaret reagerar på men inte orsakar sjukdom.

Målet med vaccinationsprogram är att skydda hela befolkningen, från födsel till livets slut, mot de infektionssjukdomar som under människans historia skördat oändligt många liv. För att alla ska vara skyddade måste 75-90% av hela befolkningen vara immun, så att även våra allra minsta är skyddade innan de hunnit vaccineras. Hur många som måste vara immuna beror på sjukdomens smittsamhet, ju högre smittsamhet desto fler måste vara immuna, antingen genom vaccination eller genomgången sjukdom. När 75-90% av hela befolkningen är immun finns inte tillräckligt med värdar för bakterien eller viruset att överleva och föröka sig. Det innebär att flockimmunitet uppnåtts vilket skyddar våra minsta ännu ej vaccinerade och ovaccinerade vuxna.

Det svenska vaccinationsprogrammet i barnaåren omfattar vaccination mot 12 sjukdomar. Det är frivilligt och gratis och enligt Socialstyrelsen vaccineras mer än 90%av alla nyfödda barn som föds i Sverige.Alla barnvaccinationer registreras obligatoriskt hos Folkhälsomyndigheten.

Sjukdomar som ditt barn vaccineras mot:

Vaccinationen vid 6 veckors och vid 3 månaders ålder.

MOT: Rotavirusinfektion.

Maginfektion med diarré, kräkningar och risk för uttorkning. Svår uttorkning är sjukhusfall.

Vaccinationer vid 3, 5, 12 månaders ålder.

MOT: Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hepatit B, pneumokocker.

HiB.4:e dosdifteri,stelkramp,kikhosta,polio vid 5 års ålder.

5:e dosdifteri, stelkramp, kikhosta i årskurs 8-9.

Difteri är en allvarlig och mycket smittsam halsinfektion som kan ge skador på hjärta, njurar och nervsystem.

Stelkrampsbakterien finns i jord och i tarmen på djur och kan smitta via djurbett eller via jordsmutsade sår.

Kikhosta ger svåra hostattacker som kan bli långvariga. Kan vara livshotande för spädbarn och är mycket smittsam.

Polio (”barnförlamning”)är en virussjukdom som drabbar nervsystemet och kan ge livslång muskelförlamning.

Hepatit B orsakar leverinflammation som oftast läker av sig själv. Hepatit B-virus kan dock orsaka kroniska skadliga leversjukdomar och även levercancer.

Pneumokocker är en bakterie som framför allt är orsak till övre luftvägsinfektioner såsom bihåle- eller öroninflammation, men kan även orsaka lunginflammation och även sepsis och hjärnhinneinflammation, som är mycket allvarliga sjukdomar. Är ofta orsak till sekundärinfektion, luftvägsinfektion eller virusinfektion.

HiB, Hemofilus influenzae, är en bakterie som kan orsaka bihåle- och öroninflammation men även allvarligare infektioner som kan vara livshotande.

Vaccinationer vid 18 månader och i årskurs 1-2.

MOT: Mässling, påssjuka och röda hund.

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom med kraftigt utslag, feber, hosta. Risk försvåra följdsjukdomar. Kan vara livshotande.

Påssjuka drabbar i första hand spottkörtlarna just framför ytteröronen och under käken. Den är mycket smittsam och kan ge inflammation i testiklarna som kan ge framtida sterilitet. Allvarliga följdsjukdomar är hjärnhinneinflammation (meningit) och hjärninflammation (encefalit).

Röda hund är sällan en allvarlig sjukdom, men om smitta överförs till en gravid kvinna finns stor risk för missfall eller allvarliga missbildningar hos fostret. Flockimmuniteten är därför viktig.

Vaccination i årskurs 5

HPV, Humant papillomvirus. Infektion i könsorgan som kan vara svårupptäckt och i regel självläker, men kan orsaka genital cancer senare i livet. Utöver Barnvaccinationsprogrammet finns vaccin mot ett flertal sjukdomar som tillexempel TBE (fästingburen hjärninflammation), vid utlandsresa, vid risk för tuberkulos med BCG-vaccin (Bacillus Calmette-Guèrin). BCG-vaccination rekommenderas till barnupp till 6 årsålder som kommer från regioner med förhöjd TBC-förekomst samt upp till 18 års ålder, vid exposition för smitta i sin närhet eller vid långvarig vistelse i region därTBC är vanligt. BCG-vaccinet är levande försvagat. För små barn finns influensavaccin som nässpray.

Noteras bör att vaccination ger en immunitet som oftast är 90-95% och sällan är 100%. Immuniteten är ofta men inte alltid livslång, men i regel minst 10-15 år.Receptfri bedövningskräm/plåster finns på apoteket och rekommenderas. Att vaccination kan ge autism är felaktigt. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns mycket bra och användbar information om det svenska vaccinationsprogrammet.

Text: Leg.läkare Lars Bengtsson

Foto: Victoria Borodinova från Pixabay

Publicerad av Digital Kids&Family

Skriv ut