För att få veta om ditt barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som till exempel ADHD eller autismspektrumtillstånd, behöver ni först gå igenom en neuropsykiatrisk utredning. Beroende på vad utredningen visar, kan ditt barn få olika slags hjälp och stöd. Börja med att kontakta er vårdcentral för en första bedömning. Om det visar sig att läkaren motiverat en neuropsykiatrisk utredning, skrivs en remiss och ni sätts upp på en väntelista för att bli kontaktade. Hur lång väntetiden är, beror lite på vart i landet ni bor.

Vad står ADHD för?

ADHD är en uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet och bokstäverna i ADHD står för Attention-Deficit /Hyperactivity Disorder. Det är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser. ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten.

ADHD utredning

När det är dags för den fördjupade utredningen får du en kallelse med tid, plats och kontaktuppgifter till mottagningen. En del av utredningen består av en intervju med enbart föräldrarna. Man vill veta hur förlossningen var, hur barnets utveckling sett ut och hur barnets humör fungerar. Hur familjen ser ut och vilka intressen barnet har. Det är också viktigt att veta hur skolan fungerar, kompisrelationer och hur barnets matvanor ser ut. Detta är några delar som brukar tas upp under samtalet, för att få en sådan bred bild av barnet som möjligt.

Hur länge pågår en neuropsykiatrisk utredning?

Utredningen brukar oftast göras under ett par besök, på ett par timmar per gång. Tidsplanen bestämmer ni tillsammans vid utredningens början. Oftast görs utredningen av en psykolog och en läkare. Läkaren intervjuar barnet och undersöker om det kan finnas andra medicinska orsaker till svårigheterna. Psykologen arbetar med olika metoder, tester och frågeformulär för att bedöma olika förmågor. Man testar att mäta begåvning, minne, koncentrationsförmåga och uppmärksamhetsförmåga. De personer ni får möte är experter på denna typ av funktionsnedsättning.

Alla har tystnadsplikt

Det är bara de personer som är direkt inblandade i utredningen som kan få tillgång till dina journaler, och endast om du själv vill det. All vårdpersonal har tystnadsplikt.

När sammanställningen är färdig, vad händer då?

När utredningen är klar blir barn och föräldrar kallade till mottagningen på ett så kallat återgivningssamtal. Då får ni veta vad utredningen har lett fram till och ni får en beskrivning av eventuella diagnoser. Det är oftast psykologen och läkaren som är med på mötet, men ibland kan även andra personer som ni har träffat under utredningen vara med. Ni kommer att diskutera resultatet av utredningen och vad som ska hända framöver.

Uppföljning och stödinsatser

Om en diagnos har fastställs, kommer ni att erbjudas anpassad hjälp för att få vardagen att fungera så bra som möjligt, både hemma och i skolan. Även kurser för anhöriga är en del av den hjälp som erbjuds. Det kan även bli aktuellt att diskutera medicinering.

Skulle det visa sig att utredningen inte påvisat någon diagnos, kan man ändå behöva hjälp med vissa svårigheter som framkommit. Där kan skolan behövas kontaktas för ett samtal, för att kunna hjälpa till på bästa sätt.

Vem kan ta initiativ till en utredning?

Ofta är det föräldrarna som tar en första kontakt, men det kan även vara skolan som misstänker svårigheter, som kanske inte visat sig lika tydligt i hemmet. Barn eller ungdomar kan själva ta kontakt med skolsköterskan för vidare hjälp, om de känner behovet själva.

Denna info är delvis hämtar via 1177. Vill du läsa mer om hur en utredning går till och hur man själv kan gå tillväga för att söka hjälp för sitt barn eller för sin egen del kan du läsa mer på 1177.se

Publicerad av Kids&Family