Fästingar – bra att veta om risken med fästingbett

Fästingar finns i hela Sverige och är mer vanliga söderut och längs kuster och sjöar. Vistelse utan täckta ben i högt gräs i både skogs- och ängsmark ökar risken för fästingbett. Då fästingen biter sig fast i huden för att suga blod ger det oftast obetydliga besvär, men kan smitta och ge upphov till borrelia (en bakterie) eller TBE (ett virus, ”Tick-borne Encephalitis”, hjärnhinneinflammation). Fästingen kan även via sitt bett smitta med mindre vanliga sjukdomar som rickettsia och anaplasmos, och samma fästing kan bära flera olika smittoämnen.

Förebygg att bli drabbad av fästingar genom att bära långbyxor och långärmat i fästingmarker. Diverse preparat som fästingen undviker finns att smörja på huden (”repellenter”) och finns på apotek och i många livsmedelsaffärer, kontrollera att repellenten innehåller DEET. Inspektera hela hudkostymen efter vistelse i fästingmarker, glöm inte hårbotten och ljumskar.

Om du hittar en fästing som bitit sig fast så ta bort den så fort som möjligt. En fin pincett rekommenderas som drar ut fästingen samma väg som den bet sig in i huden. På apoteket finns fästingpincetter att köpa. Var noga med att inte någon rest av fästingen blir kvar i huden. Tvätta med tvål och vatten eller alsolsprit före och efter borttagandet.

Borrelia

Borreliainfektion efter fästingbett drabbar cirka 10 000 personer årligen och förekommer huvudsakligen från maj till december. Om det uppstår en rodnad 3-30 dygn efter att du fått ett bett kan borreliainfektion misstänkas, särskilt om den växer och rodnaden bleknar av inuti den rodnande ringen (”erytema migrans”). Uppträder flera rodnader så kan även det vara tecken på borrelia. Borrelia kan även uppkomma utan att det typiska utslaget uppstår. Fästingar, fästingbett, fästingar, fästingbett

Som grundregel bör man kontakta sjukvården för bedömning om rodnad uppstår eller om den bitne får allmänsymtom som till exempel feber eller huvudvärk. För mindre utslag (upp till 2-3 cm) ska eventuell tillväxt kontrolleras dagligen om antibiotika inte är ordinerat från början.

Borrelia ska som regel behandlas med receptbelagd antibiotika i upp till tre veckor.  Obehandlad borrelia kan orsaka hjärnhinneinflammation som är ett allvarligt tillstånd och i de allra flesta fallen kräver sjukhusvård. Borrelia kan även drabba hjärta eller leder. Hjärnhinneinflammation, hjärtinfektion och ledbesvär på grund av fästingburen borrelia kan förekomma utan att det typiska utslaget förekommer.

Mot borrelia finns inget vaccin och genomgången borrelia ger inte immunitet mot ny borreliainfektion. Det finns inte heller något blodprov som kan säkerställa misstanke om borrelia. Fästingar, fästingbett

TBE

Fästingar sprider även virussjukdomen TBE som finns mest i södra och mellersta Sverige, framför allt i östra Svealand, i Uppland och Södermanland runt Mälaren och Östersjökusten i södra Sverige samt på Öland och Gotland, men har även börjat dyka upp på västkusten och lokalt på andra platser runt om i landet.

Ofta förekommer TBE mer i lokala områden till skillnad från borrelia som är mer allmänt och jämnt spritt. Varje år rapporteras 150-200 insjuknade i landet och är i ökande.

Viruset orsakar hjärninflammation (encefalit) som yttrar sig med intensiv huvudvärk och hög feber. Ibland ses neurologiska symtom som domningar, kramper och muskelförlamning. De flesta blir helt friska men 25 till 30 procent av TBE-patienterna får långvariga eller permanenta neurologiska symtom som minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet och förlamningar som även kan ses hos barn.

Inkubationstiden är i regel 2-3 veckor efter fästingbettet och cirka 25 procent får neurologiska symtom. Det är vanligt att TBE-patienten har ett ”dubbelinsjuknande” med en första fas av feber, muskel- och huvudvärk som avklingar men som återkommer efter några dagar med huvudvärk och hög feber. En rad olika neurologiska symtom kan förekomma, allt från förlamningar och talsvårigheter till medvetandepåverkan.

Vaccination kan förhindra att man smittas av TBE och bör tas av alla som har risk för fästingbett. Grundvaccination innebär tre doser med 2:a dos efter 1-3 månader och 3:e dos efter 5-12 månader (beroende på vilket vaccin som ges). En 4:e dos bör ges 3 år senare och fortsatt gott skydd erhålles om en vaccindos ges vart 5:e år därefter.

Till barn kan även ges en ”snabbvaccination” med kortare dosintervall mellan dos 1 och 2 om anledning därtill föreligger.

TBE-vaccination görs även från ett års ålder om barnet tillbringar tid i riskområden. För vaccination till ammande mödrar finns inget hinder. Under graviditet kan vaccination ges vid stor TBE-risk men föredras att ges efter förlossning.

Någon riktad behandling mot TBE finns inte och antibiotika har ingen effekt på viruset. Behandlingen inriktas på symtomatiska åtgärder. Vid feber, huvudvärk eller neurologiska symtom av något slag ska sjukvården kontaktas. Inte sällan sker behandling på intensivvårdsavdelning, och enstaka dödfall i TBE förekommer årligen.

På internet kan man finna uppgifter om fästingförekomst liksom förekomst av TBE. Bra sökord: Fästingkarta.

Text: Leg. läkare Lars Bengtsson
Foto: Erik Karits
Publicerad av Kids&Family

Fästingar, fästingbett, fästingar, fästingbett,