Socker – ett omtalat ämne

”Om du är snäll får du godis.” Men är det verkligen en belöning, ett sätt att fira snarare än att fälla? Socker är ett ord som väcker starka åsikter och diskussioner. Vi har träffat barndietisten och författaren Sara Ask för att prata om det söta och hur det påverkar våra barn.

Hur påverkas barn av för mycket socker, på kort och lång sikt?

– Dels ökar det risken för karies, dels ger det bara ”tom” energi, det vill säga inga vitaminer eller mineraler. Ett barn som täcker en stor del av sitt energibehov med socker riskerar antingen att få i sig för lite näring, eller att få i sig för mycket energi totalt, med övervikt som följd. Det i sin tur kan leda till hälsoproblem. Däremot finns det ingen forskning som stödjer att barn skulle bli speedade av socker, utan det verkar snarare vara sammanhanget – barnkalaset till exempel – och föräldrarnas förväntningar som spelar in. Forskare har till exempel sett att föräldrar som tror att deras barn fått socker fastän de inte har det anger att barnen har blivit speedade. Det har också visat sig att barn som fått höra av sina föräldrar att de brukar bli speedade av socker också beter sig så när de tror sig ha ätit socker, även om de inte har det. dolt socker, dolt socker, dolt socker

Vad är en lagom sockernivå, hur mycket socker kan ett barn äta innan det blir skadligt?

– Enligt näringsrekommendationerna bör både barn och vuxna få max 10 procent av energibehovet täckt av tillsatt socker, alltså den typ av socker som inte finns naturligt i exempelvis frukt och bär utan tillsätts för att göra en produkt sötare än den redan är. För ett barn i förskoleåldern motsvarar det cirka två matskedar socker om dagen, för ett barn i lågstadieåldern cirka tre matskedar och för mellanstadiebarn tre-fyra matskedar om dagen. Rekommendationen är inte satt för att man vet att något förfärligt händer om ett barn får i sig tre matskedar om dagen i stället för två någon dag, utan för att chansen att barnet ska få i sig tillräckligt med näring minskar om socker ständigt utgör en större del av energiintaget.

Var finns sockret?

– Socker är egentligen ett samlingsnamn för flera olika sockerarter i till exempel frukt, bär, nötter, grönsaker, spannmål och mjölkprodukter, men i dagligt tal menar nog många socker i koncentrerad form, som strösocker, när de säger socker. Produkter som innehåller mycket socker i koncentrerad form är sockersötade drycker, kakor, godis och glass. Det finns också en hel del extra socker i viss frukostmat, som söta pålägg, smaksatt yoghurt och vissa flingor och müslisorter

Hur bör man tänka kring sockret i frukt?

– Att det förhöjer smaken och gör att barnen vill äta – och tack vare det får de i sig vitaminer, mineraler, fibrer och annat bra. Sockret i frukt är med andra ord inget att oroa sig för. Kroppen använder sockret som energikälla för hjärnan, hjärtat och musklerna.

Finns det socker i grönsaker?

– Ja, i olika stor mängd beroende på grönsak. Men det betyder inte att de lite sötare grönsakerna är mindre nyttiga än de med lägre sockerhalt.

Vilka är de vanligaste sockerfällorna idag?

– Ofta nämns skinka, korv, inlagda grönsaker, sushi och annat mer eller mindre oväntat som sockerfällor. Men jag skulle säga att de vanligaste fällorna fortfarande är de uppenbara som jag just nämnde – sockersötade drycker, kakor, godis och glass, eftersom det kan bli rätt stora mängder via sådana produkter. Men frukosten kan också bli en fälla om det hopar sig av sockersötade livsmedel som söt yoghurt, söta flingor, marmelad, sött bröd och söt dryck till exempel.

Vad är skillnaden mellan tillsatt socker och naturligt socker?

– Kemiskt och energimässigt är det ingen skillnad mellan sockret i till exempel ett äpple eller i en sked strösocker, utan kroppen bryter ner och använder sockret på samma sätt oavsett varifrån det kommer. Däremot har kroppen betydligt mycket större nytta av äpplet eftersom det till skillnad från strösockret också bidrar med vitaminer, mineraler, fibrer, antioxidanter och andra skyddande växtämnen.

Varför bör vi inte äta för mycket socker?

– Framför allt eftersom det är så lätt att överkonsumera sockerrika produkter som läsk, glass, kakor och godis. Det är smaker som passar perfekt med våra medfödda smakpreferenser och därför svårt att äta lagom mycket av. Om den typen av livsmedel ofta ersätter grönsaker, frukt, bär, baljväxter, nötter, fisk, skaldjur och annan bra mat som i sig kan skydda mot sjukdomar kan konsumtion av socker indirekt bidra till en ökad risk att bli sjuk. Detsamma gäller om konsumtionen leder till övervikt. Men tvärtom vad många tror har socker inga unika fettbildande egenskaper, och den forskning som finns idag tyder inte på att socker i rimliga mängder i sig är farligt för hälsan. Hälsa varken skapas eller förstörs av ett enskilt näringsämne utan det är många faktorer som bidrar. Det gäller att lyfta blicken och se helheten. sockerfällor, sockerfällor, sockerfällor

Kan ett barn bli beroende av det?

– Sockerberoende är omtvistat och det finns ännu inga säkra sanningar. Men vad vi alldeles säkert vet är att de allra flesta barn föds med en stark förkärlek för sött, som ökar under småbarnsåren och under tonåren. I tusentals år var det här en lysande egenskap som ökade barnets chans att växa upp och bli tillräckligt gammal för att själv få barn och föra generna vidare. Men i den söta matmiljö där våra barn växer upp är det viktigt att de inte följer sina instinkter rakt av utan att de får hjälp av oss vuxna att hitta ett sunt förhållningssätt. Det är något av det intressantaste jag vet och min bok handlar en hel del om det – att njuta utan att överäta. Att sätta gränser utan att skapa ”förbjuden frukt”.

Vad bör man tänka på för att dra ned konsumtionen av socker?

– Det viktiga för att få till ett rimligt sockerintag är att väja för de uppenbara sockerkällorna – inte lusläsa ingrediensförteckningar efter så kallade dolda fällor. Det är inte sockret i tacokryddan, sillinläggningen eller buljongtärningen som är problemet utan stora mängder godis, läsk och annan sockersötad dryck. sockerfällor, sockerfällor, sockerfällor