Familjefoto: Axel och Viktor Höglund längst fram med övriga familjemedlemmar. Högst upp mamma Eva Brandt.
Krönikör: Eva Brandt
Tvillingar har genom tiderna fascinerat omgivningen och laddats med såväl goda som negativa föreställningar. Som mamma till enäggstvillingar, nu vuxna män drygt 30 år gamla och med egna familjer, har jag reflekterat en hel del över deras relation från barndom upp i vuxenblivandet.
Det uppstår en unik och tät relation mellan tvillingar som växer upp tillsammans och min bild är att denna relation består livet ut även om den kan ta sig lite olika uttryck genom åren. Jag har sett mina egna tvillingsöners utveckling från att hänga ihop i det mesta. Allt från skola, vänner, intressen, till att faktiskt dela på sig i dryga 20-årsåldern och välja lite olika spår i livet. Även om de inte ses så ofta numera vet jag att de hörs så gott som dagligen och är varandras närmaste vän.
Tvillingar lär sig tidigt att dela med sig, alltid ta hänsyn till en annan och de har också varandra som anknytningspersoner vilket ibland kan upplevas som att de har en alldeles egen värld som bara de två förstår fullt ut.
Min ene tvillingson lever spännande nog med en annan tvilling sedan snart ett decennium tillbaka och jag fick tillfälle att prata med Sara, min sons sambo,och hennes tvillingsyster Anna häromkvällen, om deras tvillingskap genom uppväxt och nu i vuxen ålder. Anna och Sara är tvåäggstvillingar och därmed inte mer än syskonlika , men de berättar att de alltid jämförts i skola och andra sammanhang. Det har medfört en del konkurrens och tävlande dem emellan, men aldrig som ett negativt inslag utan mer som en sporre,säger båda. Tvillingar , tvillingar
-Det mest irriterande har varit att vi blivit tilldelade vissa egenskaper som ansetts att den ena av oss representerar och den andra inte alls. ”Anna är omtänksam, Sara är sportig” som om inte omtanken eller sportigheten skulle kunna finnas hos den andra utan bara ägas av den ena tvillingen. De kan båda se att de tagit olika roller där Sara varit lite mer drivande och också mer hävdat ett behov av självständighet. Tvillingar, tvillingar
–Vi har alltid varit varandras bästa vänner, men ofta haft med en annan kompis som vi lekt med. Som tvilling blir man bra på att inkludera barn som kanske skulle hamnat utanför gemenskapen, säger båda.
–Vi är vana att dela och inkludera. Under vissa perioder har vi varit osams, men det har alltid gått över snabbt och vi tar alltid den andra i försvar.
Att dela på sig geografiskt och med olika val av studier och arbete har varit ganska smärtsamt, menar Anna som stannade kvar i uppväxtorten medan Sara flyttat och också studerat utomlands.
–Visst har man haft separationsångest, säger båda, men vi pratas vid tre-fyra gånger per dag, så det är ändå som att vi alltid har varandra nära. Tvillingarnas partners accepterar och uppmuntrar tvillingrelationen, menar både Sara och Anna.
–Det hade inte fungerat om inte partnern hade passat in i kontakten med min syster, säger de båda.Att ha en så nära relation som Sara och Anna har till varandra skulle kunna ge upphov till svartsjuka och konkurrens om platsen i hjärtat hos sin käresta, men båda betonar att det ju är en annan sorts relation till partnern och Sara menar att hennes man ju själv vet vad det vill säga att vara tvilling så det fungerar oproblematiskt.
Publicerad av Kids&Family